Måsjävlar
Jag har ett litet trivialt problem. Fåglar skiter med glädje på min bil. Eftersom den är Ferrariröd syns dessa vita blaffor ganska massor. Och då jag är en företagsam ung man som har ett hektiskt liv och ytterst sällan har tid att tvätta mitt vrålåk blir följden i princip att jag åker runt i en stor fågelskit: - Där kommer han med fågelskitsbilen, säger folk på stan och ler i mjugg.
Så nu idag då kom jag körandes där i min bajsmobil korsas vägen av en stor hoper med skrattmåsar. Skrattmåsar av olika storlekar och ålder. De var säkerligen på jakt efter mat eller kanske en skön plats i skuggan som skydd för den gassande solen. Det sista var ironi eftersom det är mulet. Skrattmåsarna flög hur som helst rätt okontrollerat och verkade ganska omedvetna om att jag kom där körandes med en stor hög guano.
En av de lite mer våghalsiga måsarna valde att nästan krascha rakt in i min vindruta och därefter gapflabbandes flyga där ifrån glad i hågen och stolt över sin bedrift. Eller om han blev fullständigt vettskrämd och satte hjärtat i halsgropen. Och om vi då tar det där sista i anspråk. Jag tror fan att fåglar är onda varelser som ger igen om man av misstag råkat göra dem förnärmade, som exempelvis snudd på ta livet av dem med en bättre begagnad bil. Ger igen gör de genom att bajsa på min bil. Hämdlystna är de...