caniggia

Idag åkte jag genom Högsby. För er som inte är familjära med denna ort kan jag säga så mycket som att det är en tvättriktig svensk håla. Där biblioteket och den lokala banken ligger i samma byggnad. På byggnaden skyltas det frisk, för den som nu skulle missat det - CENTRUM. De enda som syns på gatorna är tanter i egenhändigt stickade violfärgade baskrar och gröna långa kappor; dragandes på en gåstol. Gertrud eller Göta heter de säkert, påväg till Konsum för att handla ett potatis och en halv gurka till på köpet.

Det visade sig dock att Högsby tydligen var en egen kommun. Egen slogan hade de också: Högsby - möjligheternas kommun löd den. Jo, tjena! Vad då för möjligheter? Att inte träffa en käft på en vecka eller? Snarare omöjligheternas kommun, ett tillhåll för avvikare: koprofager, volvoraggare, snusare och en och annan inavlad pedofil. Ärligt talat tror jag nog att en slogan i stil med: Högsby - en jävla håla hade fungerat nog så bra i marknadsföringssyfte.