Sjukdomsalstrare i samhällskroppen
Ok, jag brukar ju starkt bedyra att jag inte är någon musikfascist, och alltsom oftast brukar jag också att försöka leva upp till det, eller åtminstone försvara den musik som jag emellanåt själv lyssnar på, som möjligen i mångas ögon kan te sig en aningens suspekt, vilket ju endast beror på vissa människors dåliga sinne för god kultur, alternativt att de helt krasst är sämre som människor och inte förstår bättre. Men. Nu tycker jag det är dags att sätta ned foten rätt rejält här. Ett bestämt steg rakt ner i bajsklafset. Något som snudd på äcklar mig och gör mig sugen på att kasta upp kaskader av galla på i princip valfri person är den här förbannat, intill idiotism överproducerade äckel-rocken, som alla fjortisar springer runt och älskar: amerikansk snorisrock framfört av lönnfeta pizzamongon från någon obskyr liten skithåla, som vänligt kan kallas för avkrok. Bandet jag syftar på är Takida från Ånge. Det är fruktansvärt tillrättalagt; äckligt överproducerat och framkallar kväljningar så till den milda grad att jag är övertygad om att smittskyddsinstitutet planerar att utlysa särskilda varningar för bandet och dess musik. Sjukdomsalstrare värre än kallbrandbakterier...
De har tagit allt som är fruktansvärt med nyproducerad amerikansk hårdrock, gjort det sämre och blir sedan till på köpet uppskattade för det. Nackskott per automatik borde det ge är min åsikt. Jag menar, var är rättvisan i världen?! Har aldrig lyssnat på någon text, men skulle inte förvåna mig om de sjunger om gammal kärlek, snälla mödrar, tuffa bilar och jesus och hans moster, allt dessutom garanterat framfört på tafflig engelska av en grupp från innersta norrland. Helt ärligt skulle jag kunna ta en cykelsemester Listerlandet runt tillsammans med Brolle Junior och Lotta Engberg i mänsklighetens tjänst om Takida i och med det skickades till Gulag eller annat passande arbetsläger i modernt snitt (Givetvis skulle de få komma hem alldeles helt säkert -- kanske -- åtminstone om de skötte sig, samt dyrt och heligt svor vid att aldrig ens tänka på något som riskerade att förknippas med musik eller musikrelaterade ämnen.)
De har tagit allt som är fruktansvärt med nyproducerad amerikansk hårdrock, gjort det sämre och blir sedan till på köpet uppskattade för det. Nackskott per automatik borde det ge är min åsikt. Jag menar, var är rättvisan i världen?! Har aldrig lyssnat på någon text, men skulle inte förvåna mig om de sjunger om gammal kärlek, snälla mödrar, tuffa bilar och jesus och hans moster, allt dessutom garanterat framfört på tafflig engelska av en grupp från innersta norrland. Helt ärligt skulle jag kunna ta en cykelsemester Listerlandet runt tillsammans med Brolle Junior och Lotta Engberg i mänsklighetens tjänst om Takida i och med det skickades till Gulag eller annat passande arbetsläger i modernt snitt (Givetvis skulle de få komma hem alldeles helt säkert -- kanske -- åtminstone om de skötte sig, samt dyrt och heligt svor vid att aldrig ens tänka på något som riskerade att förknippas med musik eller musikrelaterade ämnen.)
Kommentarer
Postat av: Hilda
och så lyssnar du på melodikrysset oxå...
Postat av: Caniggia
I det här sammanhanget tar jag det som en alldeles glasklar komplimang. Lyssnar är heller inte riktigt helt rätt benämning. Lyssnade är bättre. Jag sitter ju inte och klämmer i mig melodikryss efter melodikryss...
Postat av: Hilda
Det är vad du vill få oss att tro =)
Trackback