caniggia

Möten. Möten av alla de slag. Att sitta i möten är bland det tråkigaste som finns. Dagordning gås igenom och föregående protokoll läses upp. Föregående möte diskuteras och de ämnena som då dryftades lyfts återigen fram, eller återigen, de fanns redan inskrivna på det nya mötets dagordning eftersom inget beslut togs på föregående möte, utan istället följdes det endast upp av några slentrianmässiga kommentarer som: - Det här får vi arbeta vidare på; eller: - Det är bra om vi kan komma till en lösning på problemet så snart som möjligt, men nu avslutar vi det här och tar en kopp kaffe istället.
 
Jag undrar om det är för att jag arbetar i en icke resultatbaserad bransch som det blir så här och om det kanske varit bättre om jag varit ekonomisk diagnosanalytiker för ett handelsbolag med inriktning på grönsaksprodukter från Timbuktu. Det känns som om det inte riktigt varit samma tjafs på mötena då. Å andra sidan kan det helt enkelt bero på att jag rör mig i en kvinnodominerad bransch. Kvinnor har ju en förkärlek till att dryfta, älta och vrida och vända på varenda existerande meningslöshet. Män däremot. Raka, rejäla, ärliga, pålitliga, uppriktiga. Inget skitsnack... ...