caniggia

Ni som lusläst här känner till att jag nästan huggit av mig armen med en machete under en djungelfärd på Borneo och nu lider svårligen av detta. Det var ljug. Jag har inte varit på Borneo. Jag högg mig själv i armen i mitt eget köket när jag skulle sticka ned en inbrottstjyv. Det var också ljug. Men. Jag är skadad. Och. Jag lider. Jag lider massor. Massa massor. För att lindra lidandet och påskynda läkeprocessen smörjer jag numer in mig med Voltaren. Jag har ingen som helst aning om i fall det hjälper, men rent psykologiskt gör det en jäkla nytta. Bort sett från att jag springer runt och luktar kiss.



Det kanske nu är värt att poängtera att jag inte alls har en kissblomma i kalsongen som gör att det stinker urin, inte heller är jag oren på könet. Det som gör att jag springer runt och luktar a-lagarpissoar är den där förbannade salvan: Voltaren. När det torkat in så börjar det stinka piss. Så nu springer jag runt och luktar nedkissad alkis. Allt för att jag ska känna mig lite bättre till mods.